Mirakel

Åh, sorry för min dåliga uppdatering men har haft mycket att tänka på, inte minst på min Turkietresa som avgår om 9 dagar, usch så glad och lycklig jag är att äntligen få åka utomlands och få sitta på ett flygplan har alltid varit en dröm. Att få åka med Felicia gör saken bara bättre, fy vad bra vi ska ha det, bli bruna, parta till vi inte kan stå och få klara oss på egen hand! Nu sitter jag på bussen hem till Felicia då vi ska planera massor om allt och inget, ikväll blir det träning, och kan ju säga att enda anledningen jag skulle missa två träningar och en match är just den att åka utomlands. Usch så hemsk jag känner mig egentligen, ingen träning? Vad ska jag ta mig till? Får väll springa någon dag där nere eller nåt sånt.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0